Shine a light.

Det finns alltid ett slut på det roliga, framför allt om man vill ha en nystart. Så jag tänkte jag bara skulle meddela att jag håller på att starta en ny blogg istället. Sakta men säkert börjar den ta form, så här kommer det nog fortsätta va tomt ett tag.. men vem vet, en dag kanske!



=)


Lejonet - Mars.

Ditt horoskop för mars

21. mars 2010

I och med att mars är stationär i början av lejonet under hela mars, anar du den kraft som ackumuleras inom dig och du strävar efter att manifestera den på ett konstruktivt sätt. Aldrig har din viljestyrka varit så stark, och även om du kan komma att få det svårt att sjösätta projekt, så förekommer det en vändpunkt runt den 10:e som frigör energi. Det är en utmärkt tid för dig att på allvar angripa ett studie- eller utbildningsprojekt och att arbeta på att övervinna kommunikationssvårigheter. Den mest spännande utvecklingen under månaden är dock den som berör ditt inre liv och din psykologiska medvetenhet, i synnerhet när detta har med dina allra närmaste relationer att göra. Du kan komma att träffa en lärare eller mentor som öppnar upp en helt ny dörr till ditt psyke, vilket ger dig insikt i den eventuella oro som kan vara förknippad med närhet. Ditt kärleksliv kan blomstra nu, och du upptäcker att sexuell lycka har långt mer med själen att skaffa än med kroppen. Runt den 21:e mars blir du som pånyttfödd när du genomsyras av en ny och optimistisk inställning till livet. Helt nya möjlighetshorisonter öppnar sig för dig, och perspektiven kan ibland te sig svindlande. Begränsningar finns förvisso, men dem övervinner du. Du blir mycket mer utåtriktad vid denna tid, och de projekt du har närt i flera månader kan förverkligas. Detta är en underbar tid för resor som har något banbrytande innehåll. Under övriga mars är du oslagbar - även om det uppstår maktkamper på jobbet. Inget kan stoppa dig när du lägger manken till.


"Hey, im hiding in your pocket"

..and then a tiny squeak was heard, where could it come from? Slowly I started to understand that it actually came inside of the suit, in the pocket on the inside. With a steady hand i moved the hand inside the suit, stopped for a second just outside the pocket. And then with a hasty move, I pulled the hand inside mentally prepared of almost everything. When my hand reach the pockey i felt something warm, furry and tiny. What on earth could this be? "Hey, move that claw away!" Shocked i fastly moved the hand outside and abit scared of sort of monster that could be hiding in there. "That's better, now reach down here again and pull me out softly". I still dont really know what actually made me do this instead of throwing the suit away and run, but it was something with that voice that I couldent ignore. Again I moved my hand and followed the command that came from my pocket. This is insane, and can you guess what I now was holding gently in my hand, a tiny and warm with a sort of cute look, a little mouse.

The man and the mouse.

Have you ever heard about the story off the man and the little mouse? It's sort of funny and filled with some suprise.
.. and there I was, I finally made up my mind regarding the evening I was so totally going out! Well I was filled by a weird feeling that something would turn out in a odd way but I couldent let it spoil my happy mood. Time to suit up! It's freaking awesome when you're standing infront of that mirror fully suited and pretty much prepared for whatever the evening could threw at you. This was a special evening, earlier today I've found a new suit deeply burrowed in an old wardrobe. I have never seen this suit before, but as soon as I put it on i found out that it fitted perfectly, as it was tailor made for me! Quickly I stared at the watch and realized that I had to get going, this mirror had stolen to much of my time now and I had a bus to catch, time to speed things up!

*fast forward to the part when the man is speed walking in the sun to his transport to a legendary evening*

To be continued.. 









När man är helt ur balans.

Hejsan Robin. Kul att se dig här igen, det var ju ett tag sen nu men vi vet båda att livet ibland har en tendens att pusha en in i oväntade situationen som stjäl alltför mycket av den dyrbara tiden vi har här i livet.

Solen skiner, snön smälter och våren har börjat visa sig, säg mig kan det va så att vi väntar bättre tider? Traskar men bestämde steg neråt byn, solglasögonen är på och för en gångs skull njuter man av den fria luften. Det är sant så som dom sjunger; bakom mina solglasögon kan jag va mig själv. Härlig känsla när man promenerar att helt enkelt kunna avskärma sig lite. I ett sånt här härligt väder kan man inte låta bli att sjunga lite eller ja i mitt fall iallafall nynna lite; Two beds and a coffemachine av savage garden får det bli, scotts gjorde ju för övrigt en väldigt bra version av en SG låt i helgen. Ja det blev ju trots förkylningen dans och lite småträning med min goa danspartner. Tänk att vi snart ska börja tävla!
Passerar en lite äldre herre med en näst intill lika gammal tax i koppel, nickar lite smått, det skadar ju inte att va trevlig. Försvinner in i tankarna lite, den senaste tiden har jag ju förstått att jag är alltför snäll och trevlig. Och vet ni vad, jag vet inte längre om jag borde va sån. När det hela tiden blir att ens egna livsenergi sakta men säkert läggs på att få andra att må bra glömmer man lätt sig själv i processen och det märker man av just nu.
Den härliga promenaden skiftar sakta men säkert till en vemodig gång av tankar, så gör vädret med. Det mörknar, blir kallare och den ljuva doften av frihet byttes ut mot en doft av panik.

Det är svårt att få livet att snurra när man är helt ur balans.

Hello, my treacherous friends.

Irriterande hur arg man faktiskt kan bli på en del knäppa saker som existerar fast luften som dom förbrukar är mer värdefull än deras patetiska försök till arga leken liknande beteende, kanske ska skriva en arg lapp fast tråkigt nog kan lappar va alltför svårförståeligt för denna art och således inte göra nån nytta. Förståss, har lappen en fin färg så väcks nog den slående krabatens förstånd till liv, om än så för bara någon sekund och det kan ju kanske göra under? Nu ska vi således inte hoppas på för mycket här, troligtvis då en hel cykel i evolutionsutvecklingen har hoppats över så funkar nog korta kommandon lättare, sitt, skäll, lär dig cykla utanför badkaret! Snälla gör en insats för växthuseffekten och sluta andas, tänk så mycket klokare världen skulle bli med så var inte så självisk, gör det för mänskligheten!

Ps.
Punk på en dansbandskväll, Punk ibland en massa raggare.. tacka gud för Ebba Grön och 800 Grader..
In your face!


Walk of fire.

I'd rather be myself than play someone else now
My heart will never let me down, I'm on my way

Shine

I am what I am, I will always be the same.
I will keep on running.


Andas.

Kap 1.

Vilken förunderlig borg. Belägrad högt upp på en högt avlägsen plats, nästan som i en fantasi värld. Mjo, det måste va i en fantasi värld det där slottet finns, det skulle aldrig att funka att bygga det som dom gjort på den tiden. Åh, nacken värker. Det var inte så bekvämt att ligga i en tandläkarstol alltförlänge. Sitter och väntar på att dom ska plåga mig. Har blivit stucken av en gigantisk nål och hela högerläppen är bortdomnad. Väntan gör att spänningen byggs upp, jag som försöker lära mig att slappna av. Hmm, nu är det dags. Andas, du måste tänka på andningen robin!
Lägger händerna på magen, känner hur bröstkorgen fylls med luft. Ja, jag tänker på andningen. Helgen, resan i ett snöfyllt sverige, dansen och pulsandet, kritiken och snacket. Ja helgen har varit lärorik, bara jag inte drar paraleller till en negativ tid nu, jag kan inte förknippa det här fina med något sådant.
Vaknar upp ur tankarna, ljudet är nog nästan det värsta, att höra hur det borras, men det är inte så farligt som jag minns att. Trevliga människor det här med, frågar hela tiden om allt är bra, känns tryggt.
10-minuter senare och en massa nya tankar och funderingar så var det klart. Puh, det känns bra. Slänger av mig dom blåa sockeplast överdragen och beger mig ut i den snöfyllda lilla byn.
Traskar uppåt mot arbetsförmedlingen, planen var att hämta ut några utbildningskataloger och börja leta. Kanske är det så att jag behöver ett nytt mål, att jag bör ge upp det jag har nu och satsa på nått som faktiskt får mig att må bra.
Snö överallt, känns nästan som att den aldrig kommer att ta slut. Bara i helgen ställde den ju till problem då man skulle ut o resa till GBG. Fast tåget kom ju fram, även fast det krävdes att lokföraren var tvungen att gå ut och skotta. Framme vid arbetsförmedlingen, ja sicka minnen det här väcker. Dock är det nog något man hellre hade glömt bort, men nu får man ju iallafall sina kataloger och bara det är ett steg i rätt riktning.

Beger mig sakta men säkert hemåt, fylld av tankar och nya utmaningar att ta mig igenom, men först och främst ska jag lära mig att andas.

Låt mig.

Jag ångrar ingenting så jag drar och dansar igen.


Förr eller senare ska jag uppdatera här, har lite tankar på gång.. ska bara få lite tid.

Livets godisaffär.

När man är som ett barn i en godisaffär där allt har en smak utav romrussin, det smakar hemskt men man vill ändå ta en tugga för det är ju trots allt godis och vilket barn kan motstå det?

En bit i godisaffären innehåller däremot nått sött, ljuvligt och smakar underbart gott. Det är just den här biten alla barn vill åt, vem hade inte hellre valt det söta framför romrussin?

Men hur ska man veta vilken bit som är den söta och ljuvliga och inte innehåller smaken av romrussin?
Godisbitarna finns i olika skepnad och form, en del kan va tjocka, en del smala. En del långa och en del korta. Det finns inga innehållsförteckningar som klargör klart och tydligt vad just den där biten innehåller.
Allt du har att gå efter är ett namn, ett utseende och sedan är det upp till dig att ta reda på hur den smakar.

Säg mig, hur ska man då finna den söta, ljuvliga biten?

Det finns en liten chans att den första biten du tar kommer va den ljuvligt goda biten, att den andra kommer va det, osv. Du måste dock hela tiden va beredd på att det kan va en romrussin som döljer sig bakom den vackra formen, du måste va beredd på att få dina förväntningar krossade och bli besviken. Det hör till jakten på den ljuvliga godsaken, att hela tiden bli besviken för att sedan försöka på nytt. Tills den dagen då du finner den, denna oerhört ljuvliga känsla av att finna smaken av det söta istället för bitter romrussin.

Den dagen du finner just den biten så vill du att den första tuggan ska vara för evigt, du vill självklart inte äta upp den alltför snabbt utan spar på den, njuter och drar ut på processen så långt det bara går, ända tills den inte finns kvar..

Jag hoppas att du, kära läsare en dag ska finna denna bit.

Ps. Du vet den där ljuva biten? Den är olika för alla.. Den biten som för ett barn smakar romrussin kan för ett annat smaka underbart, men när du väl finner den.. se till att njuta av att länge..

Ja, vet du?

.. vad gör jag här egentligen? I kylan, i en stad som jag inte trivs i och långt ifrån dom som står mig närmast. Tänk om jag faktiskt hade kunnat hitta en intressant utbildning, vilket framsteg bara det skulle ha varit. Eller om det hade vart så pass mycket varmare ute, då hade man ju faktiskt kunnat ge sig ut och springa som man saknar så mycket nu. Oh, här ska jag av. Bussfärdena går alltid lika fort när man försvinner bort i tanken. Ett äldre par ska med av, en nisse bärandes på ett gitarr fodral med. Well jag har ingen brådska av, jag kan vänta. Kylan smeker min kind när jag har tagit klivit ut på trottoaren, det slår mig hur mörkt det egentligen är, är klockan verkligen så mycket? "Bzz" det vibrerar, nej va tusan det ringer. Svarar.. Hmm okej, ah tusen tack, tack så mkt, topp då vet jag det. Lägger på och genast slog det mig, varför bockade jag så fort jag sa tack i telefonen? Det är ju inget som mottagaren kan se men tydligen så skedde det av bara farten. Nåväl, ifall det kan jag bjuda på, på bra humör så. Tar riktning hemåt och beger mig sakta men säkert, ingen brådska här inte. Det blir ändå bara att sätta sig framför böckerna och studera så flitigt när man väl är hemma. Jomenvisst, jag vet ju hur det brukar sluta. Kommer in i värmen, skönt. Genast så börjar man känna efter, aj då.. Kroppen verkar, axlar och rygg vill inte va med längre. Kan det va dansen? Sovit konstigt? Hmm, oroligheten kanske har satt sina spår. Men det går nog över, man får hoppas på det bästa helt enkelt. Allt slutar väl bra, förr eller senare? Jodå, inte ska en sån sak sätta käppar för kvällens planer, även om jag hellre hade lagt undan böckerna och fått träna lite seriöst på dansen.

Det blir svart.. farligt att lägga sig i soffan när man är slut i kropp och själ. Suck, nu kommer jag inte kunna somna sen, typiskt.. Nåväl, det finns säkert nån bra film man kan se. Jag hittar alltid nått, även om det inte har samma charm själv. Msn, Tv, Spotify rullar.. Multitasking perhaps? Ja jag är van. äh va tusan, jag skriver lite istället..


Vet du vad som är felet med dig robin?


En kopp som kan förändra världen.

Have some coffee or at least a cup of tea

 Have you ever thought about how better the world would be if every people in the world would have their daily cup of coffee or tea? It's obvious that the world would be better place to live in!

 (Oh well, I guess it also would be a bit fatter place but anyway).

If you think about it, how do you actually feel in the morning before you get your daily cup of caffeine? Sleepy and cranky I would guess and you are probably thinking that the whole world is against you.  But then after that first cup of coffee (or tea) you would be feeling like you actually could climb mount Everest if you wanted to.  Add a  sugar rush in the form of a cookie into that and you'll soon notice that you will turn into a happy cat.

A simple thing as some caffeine and a sugar rush that only would take some minutes of your precious time each morning would lead you into being in a happy mood and that of course would lead to you being more friendly when you meet or interact with people during the day. A simple thing as being in a happy mood would also make other people happy as well and that can't be bad, right?

It's pretty easy to understand that being friendly towards other human beings would prevent a lot of conflicts or misunderstandings during the day. Small conflicts are often only the start of big things, like relationship breakups, murder or even cross wide war could be started due to it.

Also if we all just took a minute of our spare time, sat down over our wonderful cup of wonders and that crunchy cookie and just relaxed a bit our own life would be a lot less stressful leading to a better life.

There's only positive things regarding taking a break each day, drinking coffee or tea and having a biscuit or two. Well the fattening part could be bad, but it's only to go out and run it off (and that's also a good way of having a better life).

Do you see my point now? With a simple cup of coffee (or  tea) each day, we could make the world and our own lives so much better.

 

 

 

So Have some coffee or at least a cup of tea


/ English C assignment - Make a speech

Robin Hermansson 

 


Alla Hjärtans Maskerad.

Alla Hjärtans Maskerad

Maskerad, hjärtans känslor på parad, maskerad
Dölj dina känslor, Låt ingen se vår charad.

Maskerad, våra hjärtan just idag, maskerad.
Se dig runt omkring, ingen märker nånting.

Svart på vitt
Rosor i rött
Hjärter ess
Socker sött
Spår av rouge
Och en best
I livets främsta test


Så ta din tid, virvla lugnt
I Kärlekens karusell så spinner man runt


Maskerad, hjärtans dans på parad, maskerad
Bakom din mask, ser ingen vår charad.


Maskerad, våra möten just idag, maskerad.
Se dig runt omkring, vem märker nånting?


Valsar fram
Vilken charm
Vem är det?
Ingen vet
Kom nu hit
Så går vi dit
På livets främsta maskerad


Tänk på det, en hemlighet
Tänk på det, en hemlighet


Tänk bara! Vad är du så rädd för?


Låt oss ta den tid,
Låt oss låtsas
Och förr eller senare
Ska du förstå allting
Och förr eller senare
Ska jag förstå allting..


/Robin Hermansson

Tillägnad <3

Inspirerad av Phantom of the Opera 

 


 


1994 - <3

Det här slog mig precis, som en elchock kan väcka en död så slog det mig såpass mycket att jag inte kunde hålla mig ifrån att slänga upp min nya mini-pc och skriva ner det här, att man bara sovit 40min gör inget heller för det här är betydelsefullt!

1994 - säg mig, är det mitt första stora minne ifrån dansen?

Jag vet egentligen inte ens själv när det hela börjad, jag själv brukar säga runt 5:e klass, men morsan brukar alltid säga att allt startade i 3:an (en gammal bekant ifrån lågstadiet har även påpekat detta för hon mindes tydligt att det var i 3:an eller 4:an då hon flyttade som jag och min dåvarande danspartner jennie buggade). Nåväl, det är en sak som jag ska ta reda på.  Men när jag låg här så flög ett årtal förbi och det kändes nått alldeles speciellt.
1994- året då Sveriges landslag tar brons, året då ravelli gör sin makabra straffräddning men det är inte det som dök upp i hjärtat.

1994 tror jag var året då jag fick ett av mina större dansminnen, i form av en pytteliten pokal med texten "Påskbuggen" prydandes på framsidan. Kan det verkligen stämma? Jag minns att swing arrangerade en egen tävling, att vi var många barnpar på den tiden och att vi placerade oss 3:a. Minns denna pokalen såväl, hur stolt jag var och så oerhört lycklig över att man inte slutat som alla andra gjorde utan fortsatte dansa mig fram! Jag har egentligen inte tänkt på just det här minnet innan, det har alltid vart annat som har vart på tankarna, för det finns vissa saker jag aldrig kommer glömma ifrån dansen. Därför fick jag nästan lite glädjetårar över tanken på att.. 1994, Pokalen, Känslan. Det kanske var det som fick mig att hålla på i alla dessa år? Vill springa och packa upp den där pokalen nu, varför har jag gömt den i skymundan i en flyttkartong.. och bara njuta och ta reda på om det verkligen är sant! Hände det verkligen, åh. 
En dag så måste jag få berätta hur allt började, vilka stunder jag minns mest och såklart få berätta om det som förevigt kommer va nått jag ska minnas inom dansen, det mesta vackra minnet som gungade min värld!







Det finns.

Det finns människor och så finns det människor. Det finns dom som sprider energi och så finns det dom som tar energi. Jag hoppas jag tillhör dom nissarna som sprider energi, för annars skulle jag bli less. Jag vet själv hur jobbigt det egentligen är att försöka spendera sin tid tillsammans med någon som inte gör något annat än stjäl ens postiva tankar och energi enbart för att få sig själv att känna sig bättre.
Den personen som stjäl energi istället för ge vill jag verkligen inte vara.

Flygplansbolagen som gillar att dela upp människor i klasser, flygvärdinnor som mer än gärna drar för gardinen till första klass och kollar tillbaks med en blick sägandes "Om ni bara hade arbetat lite bättre".

Den klass som inte förmår sig att ha förstående för andra klasser vill jag inte tillhöra.
Den personen som stjäl energi istället för ge vill jag verkligen inte vara.

Jag är och kommer va den jag är, på gott och ont förståss. =)



Om

Min profilbild

Robin

RSS 2.0